Rainy days
Monster. Ont i magen dagar. Många.
Tvinnar mitt hår, somnar med mascaran på.
Har bränt tungan i elden och huvudet på spisen. Går runt i höstnätter som regnar mig i ansiktet och förstår inte varför jag aldrig blir gladare. Varför det inte blir bättre och lättare. Jag har en grön vägg att stirra mig sömnlös på och gröna ögon ibland. Det blir inte mer än så här av mig. Brösten värker. Det är inte en känsla av saknad, mer av renhet.
Idag tror jag på våld och mårror och läppstift. Känner mig så arg och liten och ännu mindre för att jag är arg och vet om att jag är liten. Att ta mig med och fika nu! Men hur ha pengar. Nej. Ta med mig inte. Wä. Surror i huvudet. Nu måste jag gå ut i regnet igen. Jag kommer att somna lätt igen. Någon dag när inte allt det här är så färskt, eller bara en dag då jag inte längtar tillbaka så plågsamt mycket. Till saker som jag har lämnat själv. Jag ska aldrig lita på mig själv mer. Börja ljuga också när ingen hör.
